Syftet med min studie har varit att ta reda på vilka förutsättningar som legat till grund för en lyckad skolgång för pojkar som påbörjat sin andraspråksinlärning och skolgång i Sverige  under högstadieåren. Det har även varit att ta reda på vilka faktorer informanterna själva ser som avgörande för sin skolframgång.I huvudsak har jag använt semistrukturerade intervjuer som kombinerats med ett frågeformulär, det vill säga en metodkombination.Informanterna för enkäten har varit 8 ensamkommande Afghanska pojkar som kommit till Sverige i yngre tonåren och informanterna i intervjun har varit tre av dessa som lyckats synnerligen väl med sin skolgång i Sverige.Det mest avgörande resultatet för lyckad skolgång är uppmuntran och stöttning av lärare samt tillgång till bra och tydliggörande läxhjälp. Resultatet i studien visar också att pojkarna som har den mest lyckade skolgången i Sverige minns föräldrarnas förväntan på deras studieframgång. De har en stor drivkraft att vara bäst och att deras skolframgång ska leda till jobb så att de kan ge pengar till släktingar eller andra behövande. .

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår.

Min avsikt i denna uppsats är att undersöka den afghanska kvinnans ställning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som är starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna pashtunwali. Jag har valt att fokusera på vilket sätt mödrahälsovårdens funktion påverkas av religionen, respektive traditionen pashtunwali..

Begreppet counterinsurgency har fått stor uppmärksamhet efter 2001 och USA:s militäraengagemang i Afghanistan och Irak. USA har bedrivit ett gediget utvecklingsarbete sedan dess och en ny doktrin för just counterinsurgency presenterades 2006. Redan 1964 utkom fransmannen David Galula med en bok i ämnet. Det har alltså funnits teorier om counterinsurgency sedan dess. Sovjetunionens engagemang i Afghanistan under 1980-talet slutade med att den afghanska kommunistregimen kollapsade.

Syftet med min studie är att studera hur pedagogerna på förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden där jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgår det att pedagoger gör skillnad på pojkar och flickor genom sitt språkliga bemötande av könen ? pojkar är tuffa och flickor är gulliga, pojkar får ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar får fler individuella instruktioner än flickor och pojkar blir benämnda vid namn i större utsträckning än flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

I samband med att Afghanistan själva skall ta över säkerhetsansvaret i landet från 2015 kommer en stor del av framgången bero på den afghanska arméns (ANA) förmåga och färdigheter. Avseende dess kapacitet att klara av denna uppgift har det framförts tvivel. Mot bakgrund av detta kommer den afghanska arméns krigföringsförmåga i nutid att undersökas i denna uppsats i syfte att kartlägga eventuella förtjänster samt brister som i sin tur kanske kan ge en fingervisning om framtiden. Metoden utgörs av en fallstudie av (ANA) där ett analysverktyg skapas med hjälp av J.F.C Fullers teorier om krigföringsförmåga han framför i sin bok ?The Foundations of the Science of War? och specifikt det han benämner som the threefold order. Krigföringsförmågan delas i sin tur in i fysiska, konceptuella och moraliska faktorer. Med hjälp av detta analysverktyg sorterar jag undersökningsmaterialet, som framförallt utgörs av rapporter från det amerikanska försvarsdepartementet och kongressen, med hjälp av kvalitativ textanalys. Avslutningsvis besvaras den övergripande frågeställningen genom en analys av det insamlade undersökningsmaterialet och en avslutande diskussion. Det övergripande resultatet är att ANA har gjort stora framsteg under de senaste åren men att den samlade krigföringsförmågan bedöms som låg.

1979 till 1989 pågick en sovjetisk militär insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekämpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan återigen ett insatsområde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sätta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fästena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som från Sovjets insatser som kunde haft en effekt på denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats är att utgå från de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och påvisa framgångsfaktorer som kan användas på markoperationer inom ramen för upprorsbekämpning.

Afghanistan är ett land där motsättningen mellan tradition och modernitet har kännetecknat hela 1900-talet. Skillnaderna mellan utvecklingen i städerna och i landsbygden är stora vilket är en av orsakerna till att landet har splittrats. Olika moderniseringsförsök har utgjorts av olika utomstående aktörer under de senaste 100 åren. Denna undersökning fokuserar på en jämförelse mellan två olika perioder där man har försökt att modernisera Afghanistan. Det första exemplet är Sovjetunionen, från år 1973 fram till år 1991.

Litteraturstudie och intervjuer med pojkar som gick på Omvårdnadsprogrammet vårterminen 2001. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka anledningar som har gjort att pojkar har sökt Omvårdnadsprogrammet och om utbildningen leder fram till ett målyrke. Slutsatserna av studien var att pojkar sökte Omvårdnadsprogrammet för att de var intresserade av att arbeta med människor och att utbildningen leder till flera olika alternativ som målyrke. Mer information inför valet till gymnasieskolan och omvårdnadsprogrammet och vilka möjligheter till vidareutbildning var två faktorer som kom fram i resultatet..

Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de är flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gällande hur flickor och pojkar går tillväga för att lösa problem. Syftet är att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fått matematiska problem som de ska lösa.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om pojkar och flickor är olika, hur de olikheterna i så fall yttrar sig samt hur lärare bemöter dem. Vår målgrupp är elever mellan sex och tolv år. Eftersom ämnet är omfattande har vi valt att främst fokusera på pojkar i skolan. I litteraturdelen sammanfattar vi olika författares teorier i frågan. Undersökningen grundar sig på observationer av barngrupper i olika lärandesituationer samt intervjuer med pedagoger på två grundskolor.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys.

Syftet med den här studien var att utifrån ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar vid måltider och i tamburen i förskolan. De frågeställningar vi hade var ? Finns det skillnader i uppmärksamheten riktad mot flickor och pojkar i måltidssituationen respektive i tamburen, med avseende på de observerade situationerna? ? Finns det skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?Utifrån en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades på två olika förskolor i Västra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en teoritriangulering bestående av genusteori, Skinners inlärningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns skillnader i bemötandet av flickor och pojkar.